lillapillerill

Efter mitt inlägg igår om att vara vuxen fick jag knäppen och bestämde mig för att jaidag skulle vara vuxen och fantastisk. Jag började dagen med att släpa mig ner till gymmet, Sen var det dags att plocka och diska. Jag trallade glatt när det lilla livet här hemma vaknade. Givetvis skulle vi ut. Sånt gör alla bra mammor. (Mao avskyr jag själ att slpa runt en liten bebis i diverse lekparker och få leka mer själv än vad han gör, alltså måste alla som gör sådant vara fantastiska).
På med regnkläderna. Det var lite mulet och det är ju säkrare att vara säker, om man nu ska vara vuxen.
Tyvärr saknar jag själv både galonbrallor och stövlar... Men men, vad gör man inte? Det var ju inte precis som om det regnade.

Tre steg utanför porten öppnade sig himlen och all världens vatten ramlade ner. Omogen som jag nu visade mig vara vägrade jag ge upp. Det kanske slutar snart tänkte jag optimistiskt och promenerade ner till parken och parkerade barnvagnen under tak.
Där sitter vi ett tag och fikar i regnet.
Sen vaknade barnet i mig till fullo och det blev vild lek i spöregnet. Teodor älskade att gunga i regnet! :)
Härliga tider!

Den barnlika glädjen från leken i regnet ska jag nu dessutom få dela med en gammal kamrat. Inte illa.
Nu ska jag kolla till den fantastiska maten jag lagar, och försöka fortsätta vara glad!
Regn, underbara regn!