Var är badvännerna?
Hela helgen har jag skrattat om att det har varit så skönt att bada utan Teodors badvänner.
Det brukar nämligen vara på så vis här hemma, att varenda gång jag försöker mig på ett bad kommer Teodor instormande med alla sina badvänner eftersom det verkar så trist för mamma att bada själv.
Tanken är ju fin, däremot är det inte precis någon höjdare att få en trave plastleksaker över sig när man ligger i badet med en god bok.
På den vägen har det då varit i helgen, att jag skrattat och sagt till Maria vareviga gång jag badat att det är så skönt att göra detta utan badvänner.
Vid dagens bad var jag beredd. Jag väntade. Och väntade.
Men inga badvänner kom. Vad sjutton är det frågan om?
Kommentarer
Trackback
