lillapillerill

Barnslig som jag är letar jag just nu efter en snäll värld till mig och mina barn. En värld som inte styrs av massproduktion, girighet och diverse statussymboler.
Vilken beboelig planet som helst duger, nära eller långt ifrån jorden spelar ingen roll.

Jag vill bara att mina söner ska växa upp utan galet habegär! Frågan är givetvis hur jag ska fostra dem då? Hur ska jag få dem förstå att barn svälter? Att barn svälter samtidigt som vi åker på semester. Att människor slåss för att få mat för dagen samtidigt som andra köper dyra kläder och bilar. Att planeten förstörs för att folk tar bilen och flyger flygplan.

Att rika tycker att det räcker att betala klimatskatt och fortsätta överkonsumera. Kasta hela saker bara för att köpa nytt. Märken. Pengar. Status.

Jag hycklar givetvis. Jag älskar själv att resa, tycker det är bekvämt att åka bil och donerar för lite pengar till svältande barn. Vad ska vi då göra?
Jag intalar mig själv att jag gör så gott jag kan, och att mina barn kommer göra som mig. Kanske.
Jag försöker att inte slösa, vare sig prylar, mat, kläder eller pengar. Jag försöker att inte vara slav under pengar.
Och jag planerar att bli bättre.
Köpa mer begagnat. Donera mer. Söka rättvisemärkta produkter.

Och läsa på. I alla fall tills någon hittar en annan planet för mig att bo på. Utan status.