Om att inte värdera prestationer

Idag gick det sådär med vad jag tänkte att jag skulle klara. Men istället lärde jag mig något annat. Jag lärde mig att märka att jag försökte sabotera för mig själv. Jag ville skippa träningen eftersom jag unnat mig annat av livets goda. Men jag kom iväg till gymmet i af. Och sprang. Styrkan. Den finns visst därinne i af.:) Men är det inte knäppt att jag i princip behöver föra krig mot mig själv för att arbeta mot mina mål? Att jag i detta nu har en inre kamp mot mig själv? För att jag försöker ge mig själv världens bästa present, hälsan? Man kan ju inte låta bli att förundras.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0