lillapillerill

Jag blir så trött på att bråka med min treåring, samvetet skär i mig när han kommer och säger "förlåt mamma".

Det är bara det att han säger det ca 50 ggr per dag, vanligtvis för att han hoppat på mig eller slagit mig.

Jag vill gärna vara pedagogisk och bra men jag räcker liksom inte till... Nu har jag flytt fältet, ligger på sängen bredvid en snarkande W. Detta jullov blev inte alls som jag tänkt mig. Saknar att ha rast, längtar till gymmet och minisats.

Hur blir man fri från alla dessa konflikter?