lillapillerill

Så då var vi framme. Vid sista veckans sista dag som föräldraledig. Ligger bredvid ett snarkande litet barn. Min bebis har blivit stor. Snart 16 månader gammal! Eller, om två veckor;)

Väldigt mycket blandade känslor susar i detta mammahjärta. Jag vet att det kommer vara jättebra för M att vara hemma. Det kommer gå otroligt bra, jag vet det! Och mina små killar kommer att få en fantastisk relation till sin pappa. Och jag älskar att dela mitt liv med en man som vill vara med våra barn, som gillar att gå med dem på kalas och leka med dem.

Det kommer gå bra för mig på jobbet också. Jag älskar att vara lärare. Det är det jag är. Jag älskar att läsa böcker med barn, hjälpa dem att lära sig saker och se hur de utvecklas och växer upp. Det är en stor del av mig, undervisningen och fostran. Och, jag är säker på att det blir bra.

Samtidigt vill jag bara rymma iväg och sätta mig på en avlägsen strand och bara krama dessa fina pojkar tills tiden rinner ifrån oss. Knasboll någon?
Jag kanske egentligen bara vill frysa tiden? För ingen vet hur länge de låter mig dela deras värld...

Liiiite sugen på ett benpass... Men, undrar hur jag ska orka efter nattning och elände. Kanske prova träna hemma? Lite bättre än inget kan tyckas.
Och jag är så svag i benen att jag ej behöver några extra vikter...

Så får det bli! Och gymmet imorgon!

Då sov äntligen T.! Givetvis avslutade W. att sova bra och vaknade 5 ggr. Jag tror att det var mitt fel för jag lät honom somna 15.30 igår i soffan.
Trött som en galen, trots att M. stått för springandet i natt.

I eftermiddag ska vi leka med J och Alexander. Jag hoppas vi kan fortsätta med våra playdates när jag börjar jobba. För nästa vecka smäller det.
Då ska jag upp 4/5 morgonar, fixa mig, äta och lyckas komma iväg. Sen vara trevlig, social och undervisa barn. Spännande!

December kommer vara en tuff månad, med delad tid på arbetsplatsen och Ts operation. Julklappshandling. Alla fikor.
Men så kommer jullovet som en belöning efter de tre veckorna, och då är vi lediga allihop.

Sen skulle jag vilja komma på ngn bra vegetarisk julmat, även om jag misstänker att lite Jansson och fisk kommer slinka ner...

Frukost: 1 apelsin och en proteinshake.
Lunch: linssoppa med tomat och kikärtor.
Mellis: knäckebröd med ägg.
Middag: jag tror det blir falafelsallad med vitlöksdressing och lök, men är inte säker än.

Utomhuspromenaden känns struken i busvädret. Får se om jag hinner en repa till gymmet istället. Vill ju köra mitt benpass ngn gång!!

Först något helt annat. W har sovit hela natten även inatt, han kom dock inte i säng förrän 20.45 igår efter ett hejdundrande kalas.
T fortsätter sova dåligt dock. Men till slut sov båda till 07.10 idag. Vi sitter i soffan, extremt tröga i starten framför Fåret Shaun. Typiskt att de börjar med ett sådant angenämt beteende precis innan jag börjar jobba. Fräckt.

Vad står på hemmafruagendan idag då? Betala lite släpande räkningar, städa av och en promenad i rusket. Promenaden blir först på eftermiddagen eftersom mitt sällskap hoppade av och vi gärna vilar på förmiddagen här.

Det blir helt enkelt inte mer spännande än såhär ;)

Så länge sov W inatt i sträck! Otroligt! Minns inte när det hände sist. Själv fick jag sova 21-03.45. då Teo stökade...
Ändå en bättre natt än på länge!
Sovit nästan 7 timmar utan att någon stört mig.. Sen vaknade jag såklart ett par ggr på rutin... Men det är inte samma sak.

Idag känns det som om jag blivit överkörd av ett tåg. Trött och värk i kroppen av förkylningen som inte vill ge med sig! Jag vill träna... Men. Först vila. Kanske pressar till ikväll och kör gårdagens benpass idag istället, efter vilan.

I eftermiddag ska vi till barnens bästa kusiner! Tilde fyller 6 år idag! Hon får två klänningar och en bok.

Nu, snart, försöka ta tag i frukostsituationen...

Frukost: Proteinshake, hann inget mer...
Lunch: surdegsbröd med torkad frukt och keso, ett ägg, ett glas laktosfri mjölk och ett äpple.
Mellis: 2 falurågrut och 2 kokta ägg.
Middag: 3 quornfileer, svamp, bönor och frästa grönsaker.
Till kvällen: 4 pepparkakor.

Lite för lite grönsaker, och för liten frukost men annars okej. Proteinpackat!

En natt m hyfsad sömn:) en förmiddag på jobbet. Kom hem till glada barn. W sov 1,5 h, även om jag fick söva om honom en gång. Jag stängde av tv:n. Gosade och lekte med Teodor i en timme.

Barnen leker bra tillsammans. Jag kunde till och med smita ut och äta mellis. 72 gram protein än så länge idag, kcal vet jag inte... Orkar inte räkna båda.....
Kommer i af landa på ca 100 gram allt som allt! Sen vill jag köra ett benpass ikväll, men förkylningen vägrar ge med sig. Så jag får se vad jag orkar.

Inatt är vi ensamma, jag och kidsen. M är i Holland över natten. Spännande!

Det blev en hel helg i syndens tecken. Gott med fredagsmys, och ändå ner 0,8 kg. Sen lyckades jag med bra frukost och lunch på söndagen. Men också vin, chips och sushi. Icke vegetarisk. Gissa hur jag mår idag?

Så idag har det blivit bra frukost och bra middag, provade basilika puckar så goda!! Men pepparkakor, smörgåsar och popcorn däremellan dessvärre.

Nåja. Sometimes you slip up.
Total viktnedgång, 19,7 kg i år. Hoppas siffran ökar lite till fram till jul!
Nu kör vi!

Jag tänker mycket på att omprioritera i livet just nu. Måste få mer tid att bara umgås vi som familj.

Imorgon blir det lite jobb, och ett grymt träningspass för benen och rumpan. Back on track? Oh yeah!

Målet med proteinet är att äta minst 100 gram per dag. Det är en utmaning faktiskt. Jag får se hur länge jag orkar...:-/ hoppas minst 2 månader men det är fasiken osäkert...
Ligger på ca 800 kcal efter frukost, mellis och lunch.
Det ger utrymme för lite mer mjölkdrickande. Det är mitt bästa proteinknep. Mjölk. Och pulvret från renee voltaire.

Idag gav jag mig på en liten ostomelett på två hela ägg och en vita, sen ett par skivor ost. Till middag blir det quorn och bönsallad, lite vanlig sallad och potatisgratäng. Jag som egentligen är quornmotståndare...
Men det är enkelt, kalorisnålt och proteinrikt. Det lär ju hjälpa mig upp på 100 gram i alla fall...
Jag ska försöka hitta lite andra alternativ i helgen, ta mig till Willys på söndag kväll kanske...

Magen klarar övergången sådär, jag kör laktosfri mjölk och laktosfri keso varje dag, och idag lite ost. Får se hur det går. Hoppas magen klarar det, jag lär mig tycka om det och får redigt med muskler. På vegetarisk kost.

När man inte får sova producerar kroppen mer stresshormon som kan göra det svårare att gå ner i vikt. Så. När jag inte går ner vet jag varför.

Men. Sömnbristen är knäckande! W vaknade 3 ggr inatt. Teo kom in vid 3. Det är tortyr. Trots att det inte är den värsta natten vi haft.
Men jag är så trött. Så trött att huvudet snurrar och jag mår illa. Idag måste jag vila med W, trots att jag behöver promenaden och att städa. Idag måste jag ligga ner.

Jag mår så uselt. Så trött. På fyra och ett halvt år är det inte många ggr jag sovit en hel natt. Tyvärr berövar det så mycket från den korta fina tiden man har med sina små. Kortare stubin. Mindre ork.

Offertanke: Varför sover inte mina barn?

Glömde ju bifoga bilden!!:)

108 gr protein fick jag ihop på dagens matsedel, och ca 1400 kcal. Sen gick jag till gymmet och brände 230 i crosstrainern! Tycker för övrigt att det är konstigt att man bränner så mycket i den. Personligen tycker jag nog det är ca 100 ggr jobbigare att springa... Sen ben/rumpa/armar. Tungt. Riktigt jäkla tungt!

Som bonus har dagen också bjudit på en och en halv timmes promenad i trevligt sällskap:)

Jag vet inte om det är en placeboeffekt eller om det är att kosten är omlagd eller om det bara är att jag är upptagen med att räkna fram och tillbaka. Eller för att jag rört på mig. Men. Jag har inte ens minsta lilla sug efter godis.

Tagg tagg tagg!

Min frukost idag innehöll ca 315 kcal och ca 35 gr protein!
Jag blandade två matskedar proteinpulver med 2 dl soygurt. Sen en macka med äggvita. Känner mig behagligt mätt!

Men detta räknande är ju galet jobbigt. Men nyttigt också. Tänkte äta bönsallad med quinoa till lunch. Proteinshake till mellis och quorn och sallad med keso till middag, får se hur många gram det blir. Plus mjölk (laktosfri) att dricka till..

Bönorna är ju källan jag föredrar.. Gillar inte mjölk eller ägg så värst.
Men klart värt att prova!

Kör spikmatta igen på mammamagen. Men nu mest för att det är lite skönt! 10 minuter blev det! Imorgon startar jag proteinkicken!
Men det är så svårt att få i sig så mycket som vissa rekommenderar utan kött... Så jag får göra mitt bästa helt enkelt!

Provade ngt nytt vid ensamnattningen idag. T. pockade på uppmärksamhet och gnölade när jag skulle lägga W. Jag började koka och höll på att bli rasande. Sen tänkte jag på ABC kursen och bytte strategi. Total ignorering och istället fokus på W.

Resultat? T lämnade rummet. Kom tillbaka, satte sig och var tyst på sin säng tills jag reste mig.
Sen hade vi urmysigt! Pysslade i hans piratbok, kramades och läste saga.
Så peppad att jag gjorde 9 30 sekunders plankor efteråt!

Som ganska intensivt tränande veggo är ju detta med proteiner en brinnande fråga.. Jag har alltid ställt mig lite utanför detta då jag tänker att kroppen säger till vad den behöver. Jag har till exempel börjat älska bönor och linser och känner sug efter det vid nästan varje måltid.

Nu har jag ju dock lite större förväntningar på min träning. Jag vill bygga muskler, bli starkare, snabbare och tightare.
Så jag tänkte proteinboosta ett tag (lär bli dyrt) med hampaprotein shakes, ägg, lagrad ost, laktosfri mjölk, quinoa, bönor mm. Jag vill se hur det påverkar min träning och muskeldefinition. Och min mage!! En mage som vanligtvis mår bäst av att ligga nära vegankosten.

Känner mig pepp! Nu kör vi!!

Jag funderar. Ibland känns det som om föräldrar tävlar. Dubbelt.
Med andra om hur fantastiska ens barn är. Med sin partner om vem som drar det tyngsta lasset.

Jag har turen att dela mitt liv med en man som lyssnar till min frustration. Jämställdhetsfrågan är hetast här hemma, jag gillar inte att känna mig som en husslav.
Jag fattar att det blir jag som dammsuger mest, tvättar mest, sköter de mesta matinköpen mm. Det är ändå jag som är hemma just nu.

Men jag vill ha ett större samarbete kring plockandet, detta non-stop arbete, diskmaskin, kläder. Igår exploderade jag. Och imorse kom jag upp till ett iordningplockat hem! Det är kärlek.

Så mycket bättre blev min dag!

På riktigt! Två veckor kvar tills jag ska börja arbeta... Ser pigg ut, inte sant?!?!!

Idag är det söndag. Ett ikeabesök står på agendan! Teodor ska få en stor säng! Vi känner att vi måste flytta W ur spjälsängen innan han klättrar ur den själv...

Igår var vi på 30-årskalas med barnen. Jag och T. ville inte gå hem. Tjugo över åtta redan bar det ändå iväg hem! Det innebär begränsningar att ta med barn på fest men det var väldigt trevligt i alla fall!

Ikväll blir jag gräsänka. Från innan middagen till sent då M. ska äta ute och gå på bio!
Imorgon är det dags att springa igen:)

Men. Såhär långt har jag kommit! Det är lördag så jag firar ändå! Hurra! Senaste bilden i svart polo!!

-0.1. Jäkla skit :( ett kg mindre än jag hoppats på. Platå kanske? Bara att försöka behålla motivationen och jobba på..

Jag är lite nervös inför dagens vägning. Jag har inte vågat göra den än. Men snart ska jag gå upp och packa upp gårdagens rena tvätt. Sen är det dags.
Det som gör att jag är nervig är att jag har ett resultat i huvudet som jag vill ha. Men med tanke på sömnbristen denna vecka är det knappast realistiskt...

Jag har en fin lördag planerad, lunch med V., ipl klockan 13.30.
Sen ska hela familjen på liten 30 årsfest i Hägersten ikväll. Imorgon kväll ska M. få rast och gå och se nya Bondfilmen med en gammal vän. På eftermiddagen hoppas jag vi hinner till Ikea så vi kan göra om med barnens sängar. Dags att ta bort spjälsängen...

Vi har fixat två julklappar, och bestämt vad barnen ska få. Sen vet jag en, och har en plan till M.s, då är det fem kvar sen. Tänkte försöka bli så klar som möjligt innan jag börjar jobba, samt första veckan jag jobbar. Sen blir det bara stressköp kvar, små saker till barnen och M.

Helt otroligt att det snart är jul! Och innan dess ska Tilde fylla år och julmånaden har vi pappa och Viggo. Galet detta! Vi kommer få äta nudlar ända in i februari...

En sådan där dag. På gymnasiet hade jag en vän, A., som när hon kände sig lite låg tog en mental vilodag. Det skulle jag vilja ha. Jag minns inte när jag hade lyxen att vara helt ensam en hel dag sist. Var väl sisådär fyra år sen kanske.

Det är lite tabu över det. Att vilja vara ensam. I fred. Det skiter jag dock i. Det verkar framförallt vara omöjligt att få till... För många måsten som vanligt!

Jag försöker dock göra så gott jag kan. Jag avbokar det jag kan för jag behöver vilan. Rensa huvudet.

Jag ska försöka ta en promenad när M kommer hem, så jag får en stund i fred.
Btw så sov T. hela natten i sin säng i natt..:)

Och min syster är bäst. Skickade ett sms till henne idag och skrev att jag kände mig som världens sämsta mamma. Hon ringer tillbaka och öser beröm "jag fattar inte att du orkar när du aldrig sover, när ni aldrig sover!" kärlek!

" Man blir inte fri från ett beroende. Man ersätter det."

Fick äran att ha sällskap av en annan snoris idag. Lilla Viggo är här och hälsar på oss med sitt snor och sin jobbiga hosta.
Min systerson kanske är världens mest lättpassade barn! Gullunge!

Nu sover dem efter att ha fått paradrätten korv, majs och fjärilsmakaroner. Nomnom. Jag ligger bredvid och gillar lugnet.

W. vill inte riktigt somna. Det är så spännande med kusinbesök:) jag tror vi behåller honom;)

Wille är på bättringsvägen! Jag har igen ont i bihålorna och näsan. Andra gången på en månad! Det är ju sjukt!! Vi kör total vila idag. Inte ens en promenad och hoppas på det bästa! *hållertummarna*

Nyhetsmorgon handlar om mirakelmedlet honung. Jag är inte
förvånad. Honung är mitt liv❤
Så idag kör vi hårt, te med honung, ett rawfood-wrap till lunch. Middagen har jag inte orkat tänka på än.
Blir något enkelt.
Halsen är bättre i af, så jag hoppas att jag kan må mycket bättre imorgon om jag vilar idag.

Jag som var så peppad inför träningsstarten. Får se till att det håller i sig! Heja heja heja!

Min son är livrädd för monster. Ikväll körde jag peppning! Du är ju bäst i världen! Du behöver inte vara rädd för något!

"Men sen kommer spökena och monstren, de blir inte rädda för de skräms"

Hjärtat. Vad fan ska man göra?
Nu skolk från duktighetens och lite godis...

Dagen har jag och W. tillbringat med en gammal vän till mig. Faktiskt den vän jag har som känt mig längst, sen runt jag var 3-4 månader skulle jag tro.
Hursomhelst var det verkligen rätt sällskap för dagen, jag blev lite smittad av hennes lugn och känner mig fantastiskt glad.

Vi gick på en 7 km promenad och åt en mumsig soppa till lunch med chili, wokgrönsaker och nudlar. Sen blev det banan till mellis, pasta, broccoli och hollandaise till middag. Eftersom Teo köpte en ananas igår blev det efterrätt idag:)

Dagens roligaste händelse var att jag tappade byxorna på promenaden. Inte helt dock men det hann bli kallt om rumpan innan jag reagerade... Dags att köpa en annan strl kanske..

03.14
Då försökte W. ta morgon. Han härjade och var allmänt arg. Han höll på att väcka T. som just nu drömmer mardrömmar varje natt och sover i vår säng.
Stackars M. fick ta W. då jag höll på att få ett sammanbrott. Nu har jag gått länge utan sömn igen.
Träningen hjälper, men sömnbrist är inte att leka med. Ett tag nu har det varit så att antingen den ena eller den andra stökar. Och nu båda två.

Jag fungerar dock så fantastiskt att jag faktiskt FUNGERAR ändå. Till slut. M. med. Det farliga är ju att man då kör slut på sig själv alldeles. För så länge man funkar, funkar man...
Innan jag fick barn var det inte så. Kroppen varnade mycket tidigare. Nu är det som om den fungerar med de små livens kärlek som bränsle.

Det blir till att vila idag. Långpromenaden behöver jag. Men resten av dagen blir det inte många knop. Jag tror T. håller på att få W.s förkylning. Stackars hjärtat! Han kommer inte gilla att behöva vara hemma från förskolan.

Igår var det tre veckor kvar till min första arbetsdag. Det drar ihop sig :)

Idag har jag skapat min egen lycka! 2 x 50 minuters promenad i det fina vädret, sista chansen att ladda d-vitaminer på några månader.

Sen körde jag 9 minuters magträning! Tänkte försöka göra några plankor ikväll också:) heja mig! Endorfinerna sprutar!

Nu är jag frussig som bara den. Så kallt ute! Inte ens en kopp te kunde värma mig. Nu väntas zucchinibiffar till middag, lagade av karln i detta nu.
Till lunch åt jag en röra av ris och spenat. Såg inte så gott ut. Men det var det.

Jag känner inte av detoxen så mycket annat än att jag svettas som en tok på nätterna. Lite läbbigt!
Men jag kanske inte har så mycket gifter...
Imorgon ska jag springa 3 km igen. Men snabbare hoppas jag! Och innan dess blir det långpromenad med en gammal vän. Livet är helt okej.
Min fysik är så tätt sammanvävd med mitt psyke, jag mår så Bra när jag rör på mig. Effekten är omedelbar. Oavsett andra resultat;)
Därför är hälsan så jäkla viktig!

Jag såg ju som sagt TV3 dokumentär igår. Imorse 07.15 ringde jag syrran i panik! Vi måste lära min systerdotter försvara sig. Hon fyller sex.
Detta är anledningen till att jag oftast stoppar huvudet i sanden och gömmer mig från verkligheten. Nu är jag ju skitskraj att någon ska skada våra barn.

Och jag vill inte leva i en värld där man tänker på att man måste lära barn (framförallt tjejer) att slåss för rätten till sitt liv. Jag hatar att jag alltid tar "den säkra" vägen hem. Rädd för världens alla idioter, psykopater och spöken!

Så sitter jag och fostrar två av framtidens ljus. Jag försöker ösa kärlek över dem, ge allt jag kan. Ändå slåss de dagligen. Varför de vill testa och göra illa varandra vet jag en del om, men jag tänkte dela med mig av ett tips från den fantastiska ABC kursen vi går. Vi försöker bara helt enkelt att uppmärksamma det positiva, lyfta och stärka det för att få se mer av det.

Barnen är ju framtiden. Och jag vill att framtiden ska se annorlunda ut än nutiden. Alltså måste jag ändra min fostran och inte bara göra det andra gjort när de fostrat mig. Och det är så jäkla svårt...

Programmet igår fick mig att tänka så mycket på övergrepp och kvinnors rädslor. Och hur snabba vi är på att döma ut varandra.
För kort kjol, för mycket/inget smink, rakade/orakade ben. Vi är ju som grupp helt besatta av varandras utseende! Och det är ofta utseendet som klandras både vid övergrepp och när något går snett. Hur många har inte stirrat påstig själva, klandrat utseendet när man blivit sviken? Han lämnade mig för att jag är tjock!

Samma sak vid övergrepp, hur mycket hade hon druckit? Vad hade hon på sig? Inbjöd hon inte till våldtäkt.
Man blir ju så jäkla trött.
Min vän Mm brukar säga "Och så undrar vi varför män styr världen, allt kvinnor gör är att bry sig om hur de ser ut!"

Tyvärr är jag inget undantag. Mitt utseende är en del utav mig som jag måste vårda för att må bra. Men jag försöker göra det mindre viktigt än min insida.

Vad det gäller dessa Brutala överfallsvåldtäkter blir jag bara ledsen. Ledsen över att det känns som om alla flickor måste lära sig slåss. Och jag med söner måste lära dem kärlek och vett.

Jag och M. tittar på TV3 dokumentär. Vi hör om tre kvinnor som varit med om övergrepp, och mellan klippen är det någon psykologitok som pratar. Jag lyssnar med ett öra när han pratar om att kvinnan kan "tjäna på" att agera passiv vid en våldtäkt. Annars stör hon gärningsmannens fantasi och plan och han kan bli ännu argare. Kanske mörda henne.

Jag säger till M. sa mannen precis att kvinnan inte ska göra motstånd vid våldtäkt utan bara kom och ta mig bara??
M. Nej, alltså han sa inte så utan menade att vissa profiler tappar kontrollen då.
Jag ba' men hur fan ska jag veta vilken profil en våldtäktsman har? Kan man fråga eller??

Alltså, jag förstår egentligen typ tanken. Förutom det om att våldtäktsmannen redan gått över gränsen. Har redan visat att han är psykopat, med allvarliga problem...

Borde man inte alltid ge kvinnor rådet att sparkas, bitas, slåss och springa? Stå upp för sin kropp och sitt liv? Och skälla på allmänheten för att ingen ingriper när de hör en annan människa skrika?

Jag blir förvirrad. Och ledsen. För alla som inte får den hjälp de behöver..

3 km på löpbandet och 5 minuters nedvarvning på cykel sen träning av övre ryggen, axlarna och armarna.
CHECK!
Jag är igång!! Taggad som fan! Jag ska i mitt livs form.

Meditation, eller att le mot insidan, motion och träning! Nu jäklar smäller det. Min kropp är mitt tempel och jag råder över den.

Klockan är för övrigt 20.30 och inget barn sover. Detta blir spännande!

Ok. Jag ska göra det. Jag ska skriva min bok om livspusslet och mödraskapet. För min egen skull. Sen får jag se vad jag gör åt den;)
Med största sannolikhet blir jag inte publicerad haha.

Men jag behöver nog skriva det för att släppa det. Släppa hur jag fullkomligt raderade mig själv när jag fick barn. Såpass att jag inte ens räknade in mig själv i vår månadsbudget och helt glömde bort vem jag var. Och vad jag tyckte om att göra. Om hur sömnbristen påverkade mig. Om att börja jobba och att känna att ens bästa inte duger någonstans.

Och om att så småningom komma ut på andra sidan, och inse att man gillar helt andra saker än innan. Att man har FÖRÄNDRATS. Och man vill ta plats igen. Hur lyckas man med det när man en gång raderat sin plats?

Jag fick på något sätt Wille att sova till nästan 7 idag, han sov bättre i vår säng denna natt. Jag provade att ge honom ett påslakan istället för mitt täcke och han sov som en gris. Åtminstone fram till dess att Teo promenerade över.

Vi behöver en större säng... Julklapp någon;)? Nu har vi precis sett fåret shaun och jag ska göra frukost!
Wille verkar bättre idag:) skönt!

-0,7 kg förra veckan. Det tickar neråt igen!! 9 kg kvar till drömvikt! Om kroppen vill! Lägger i ett extra knyck med motion, träning och bra mat nu.
Jag vill ha både kroppen och måendet som jag förtjänar och jag ska krossa min inre mobbare.

Allt inleds med en 7 dagars detox utan kaffe och godis. Mjukstartade i helgen, hoppas köra hårdare under veckan.
Nästa invägning, lördag morgon:)

Idag står vila på agendan dock, efter en hemsk natt! Kanske en film med killen ikväll när barnen somnat.

Idag har jag blundat 10 gånger och försökt rikta min uppmärksamhet mot min insida. Och le.

Låter det löjligt och lite hippie? Det är det! Fungerar det? Japp.

Jag går i boktankar för tillfället. Jag skulle vilja skriva en bok om mammor som glömmer sig själva, kontrollerar och uppför sig galet. Tappar sig själva, och kommer ur på andra sidan så mycket starkare. Är det en bra ide? Kanske bara för terapi om inte annat. Kanske en dålig ide...

Ibland skulle det kännas bättre att ha varit knäpp om ens knäpphet hjälpte andra liksom.. Nu, snart lunch. Kurrmage!!

Borde ju göra det oftare... Så lätt!

Vad finns kvar när man
Ingenting har
Utom hopp?

Hoppet om livet om det
Stora klivet
Eller inte

Vilsen i världen
Så som den skär en
I hjärtat

Tänk om jag kunde radera allt som har smärtat

Var ju på Cirque de soleils hyllning till Michael Jackson igår. Låten Man in the mirror har fastnat i min hjärna. Både personligt och mer globalt.

Jag tror vi är hyfsat miljövänliga, vi kör inte bil mer än nödvändigt, väljer eko i den mån vi kan och försöker att inte överkonsumera. Sen skulle vi kunna ge mer till sämre lottade. Absolut ett förbättringsområde.

Sen är det ju det här andra. Med temperament, sinnelag och stress. Att leva i sig själv på ett sätt som man kan vara stolt över. Att vara självutvecklande utan att pressa sig själv. Att vara lugn utan att vara passiv. Att ge utan att förvänta sig något i gengäld. Utan att vara utnyttjad. Stå upp för det som är viktig, utan att vara aggressiv.

Så jag tittar på kvinnan i spegeln. Och börjar med henne. Vänlighet. Ödmjukhet. Kunnighet. Respekt.

När man bestämt sig har man.
Det blir ingen "må dåligt" pizza för mig. Nu ska jag Fasiken Må Bra. Ta hand om mig själv.

Helgen blev lite för hektisk. Men med mycket kärlek och familj. Träffade en gammal kär vän idag. Kärlek.
Gosar med småkillar i soffan. Kärlek!
Sallad med bulgur och hummus till middag. Kärlek.

Imorgon blir det åter till gymmet eller yoga. Ryggen kaikar. Det tar på kroppen att bära på barn. Ryggen blir nog glad när jag börjar jobba...
Andas in, andas ut.

M har möte ikväll. Och jag måste trixa lite med försäkringskassan. Men först mat. Och andas. Styrka. Nu. Kom igen! Så Värd Att Kämpa Lite För.

Hmm. Klockan är 9.15 och jag ligger fortfarande och drar mig.
Paus i mödraskapet - oh yes!
Barnen har terroriserat hos min älskade syster i natt istället.
Jag vaknade 07. Men. Ändå!

Huvudvärken jag varit med hela veckan är lite lättare efter en natts sömn. Tyvärr är den inte borta.

Funderar på strategier för mer glädje i livet. Promenader. Chokladkaffe.
Jag och M måste båda bli bättre på att ge varandra dagliga mentala pauser. Gå ut. Läsa. Tidning eller bok.
Detta med livet och pusslet. Rätten att leva. Rätten till lycka?

Har man rätt till lycka? Jag tycker det. Eller, man har i alla fall rätt att skapa sin lycka. Och nu ska jag ta den lycka jag behöver!

Märkligt hur det kan bli! Igår kväll hade jag den stora turen att sitta ensam med mina fantastiska barn. Klockan 06.30 fick jag också den stora äran att gå upp med dem.
Inom en halvtimme räknar jag med det fantastiska nöjet att laga dem frukost och äta med dem.

Teodor har en legogubbe som heter Mats. Mats har fått en röd bil och ska åka på semester till Kroatien och träffa lite andra gubbar. Dessutom har han ett eget hus. Jag önskar jag var Mats.

Barnen sover. Jag funderar på att göra detsamma. Ett slag tänkte jag träna och yoga men jag är alltför trött.
Lyckades ju med en timmes pw i alla fall. Slötittar lite på leatherheads, med vackra Clooney.

Det är så tyst här hemma när de sover. Och alldeles ensamt.

Jag drabbades av en stor insikt idag. Jag kommer inte vilja lägga så mycket tid på träning att det kan kompensera allt jag vill äta. Så jag måste nog äta bra, inte "unna" mig så mycket skräp. För fortsätter jag äta som en utsvulten häst kommer jag snart ha gått upp allt igen.

Annars njuter jag av frukterna av mitt hårda arbete;)

Mitt i mammalivet stressar jag på som vanligt. NEJ. STOPP. Jag skiter i det. Jag Andas istället.
Idag ska vi bara vara, jag och killarna.

Jag lämnade Teodor på förskolan, han ville inte säga hej då. Framtiden hägrar "nej mamma, pussa mig inte." Fan. Mina kids kommer bli stora.

Låter det sjunka in. Två söner. Vilken ångest! De kommer fostras till att bry sig mindre, vara mer själviska och egoistiska. Samhället kommer lära dem att ta det de vill ha.
Om inte jag är jävligt noga med att lära dem snällhet, ödmjukhet och omtanke. Sen har jag ändå dessa jäkla samhällsideal emot mig. Tuffa killar. Nä. Mjuka, fina killar vill jag att de ska bli.
Inte självuppoffrande. Såsom vi tenderar att fostra flickor. Men snälla.

Det finns så många föräldrar som bara inte tänker. Inte tänker på de roller de fostrar sina barn i. Ännu fler verkar det finnas som lär deras barn tidigt vad som är "tjejigt" respektive "pojkigt". Barn är ett könsneutralt ord. Men det finns inga kläder för barn. Bara pojkar eller flickor.

På pojkarnas kläder finns spiderman, Batman och otäcka monster. Nä. Jag vill inte. Mjuka. Inte tuffa.

Det är mitt uppdrag som mamma. Och det är svårt!